Meny

Introduktion

Medveten närvaro

Känsloreglering

Stå ut i kris

Relationsfärdigheter


Bära det som gör ont

Här finns färdigheter för att möta det som inte går att lösa eller förändra, åtminstone inte just nu. Det kan handla om akuta lägen, när känslorna är så starka att det inte går att tänka klart och lösa problem. Det kan vara ångest, ilska, sorg eller en stark impuls att göra något. Då är det viktigaste att avstå från att göra sådant som förvärrar situationen eller förstör för dig själv eller andra.

Det kan också handla om långvariga situationer som gör ont, som inte går att ändra på och som du behöver leva med. Det kan till exempel vara en kronisk sjukdom, förlusten av någon eller något som betyder mycket för dig, eller att något du innerligt önskar dig i livet inte går att få.

Modulen motsvarar det som i DBT kallas distress tolerance. Den består av två delar: färdigheter för att ta dig igenom akuta lägen och färdigheter för att acceptera det som inte går att ändra.

Radikal acceptans

Acceptans innebär att erkänna verkligheten som den är, oavsett om den är som du önskar eller inte. Radikal acceptans syftar på att detta sker fullt ut, med alla delar av dig, tanke, känsla och kropp. Radikal acceptans innebär inte att ta emot allt med godmod, att vara lugn inför det som sker och inte känna något. Det är mer som att lägga ner kampen mot verkligheten, att inte vara i strid. Livet kan vara smärtsamt på olika sätt och det är naturligt att känna den smärtan. Men när du i alltför hög grad kämpar emot smärtan så kan det innebära ett ytterligare lager av lidande. Radikal acceptans kan lindra det där ytterligare lagret av lidande. Många upplever att de kommer i kontakt med tydligare känslor när de släpper taget om motståndet. Det är till exempel vanligt att radikal acceptans innebär att du får kontakt med din sorg.

Radikal acceptans är sällan något man blir klar med en gång för alla. Utan man kan behöva hitta tillbaka gång på gång. Som tur är så är det ingen brådska. Verkligheten väntar på dig precis som den är, oavsett om du för stunden accepterar den eller inte.

Radikal acceptans är ingen moralisk regel för hur man lever ett rättrådigt liv. Det är ett sätt att förhålla sig, som kan vara hjälpsamt. Att med inre våld försöka tvinga sig in i acceptans för att göra rätt är onödigt. Gör det som fungerar.

Att kämpa emot

Att kämpa emot det som gör ont är vanligt och naturligt. Att släppa taget kräver övning. Det kräver också att du märker när du hamnar i kamp med verkligheten. Det kan till exempel märkas genom:

  • tankar som ”det borde inte vara så här”, ”varför just jag” eller ”det är inte rättvist”
  • bitterhet eller ilska som inte släpper
  • att du fortsätter försöka lösa något som inte går att lösa, eller grubblar på det om och om igen
  • spänning eller hårdhet i kroppen
  • avstängdhet, som ett sätt att slippa känna

Bland arbetsbladen längre ner hittar du övningar för att släppa på motståndet.

Acceptera ett liv med funktionsnedsättning

Att leva ett liv med funktionsnedsättning, såsom npf, innebär för många någon form av förlust eller saknad. Det är vanligt att inte kunna göra det man vill, att inte leva det liv man föreställt sig eller som många andra lever. Det kan också vara svårt att acceptera sig själv som man är, om man känner sig långt ifrån olika normer och ideal för hur en människa ska vara. Det kan resultera i ett envist förnekande av hur man själv fungerar och vad man behöver. Att man vägrar ta sig själv i beaktande när man väljer hur man gör saker och i stället utgår från hur man ”borde” fungera. Radikal acceptans kan med fördel användas för att ta emot ett liv med npf. Det kan resultera i att du får sörja det som inte är. Och i bästa fall får du till och med loss lite energi till att glädjas åt det som är. Att se och känna hela dig själv och hela ditt liv, både det ljusa och mörka.

Akuta kriser

En kris innebär i det här sammanhanget ett kortvarigt läge av intensiva känslor, där det känns som att något måste lösas NU, fastän det inte går att lösa det just då. Ofta är det något som helt enkelt känns outhärdligt. Den här känslan brukar förstärkas om du hamnar i ett läge där dina vanliga sätt att hantera saker inte räcker till. I sådana lägen finns det risk att ta till ”lösningar” på situationen som egentligen gör det hela värre, i ren desperation. Färdigheterna i den här delen av modulen går ut på att förhindra just det. Att hitta sätt att stå ut tills det mest akuta är över och du återfår tillgång till fler delar av dig själv.

De färdigheter som behövs för att hantera den här typen av situationer behöver övas innan det är skarpt läge. Människor som är i akut känslomässig kris är inte i form för att lära sig något helt nytt.